Hästar är terapi
Varför valde jag att åka till stallet och se allt elände? Jo, jag ville veta hur det hade gått till och försöka inse att hon var borta, bröt ihop när jag gick runt där men på ett annat sätt kändes det skönt. Att vara hos hästarna. Ingen häst slår Terika i mina ögon men att bara ha dem runt mig gör mig trygg, hästar är terapi för åtminstone min själ.
Jag red faktiskt också. På Athena, första gången jag red henne men det gick rätt bra. Sofie hade lektion så jag fick vara med gratis för Karin (athenas ägare och min och Terikas f.d. ridinstruktör). Trevlig häst förresten, var väl sådär 7 år sedan jag red en haflinger sist tror jag. Jävligt annorlunda jämfört med Terika men under den timmen kunde jag tänka mig bort en stund och faktiskt uppleva lycka. Får rida henne när jag vill mellan 29 december och 5 januari då karin är bortrest!! Sötathena:
Jag kan inte vara utan hästar!! Jag kan inte det, jag skulle må mycket sämre utan dem. Förresten förbjöd Karin mig att sluta rida för att jag rider så bra enligt henne, såna kommentarer gör en ju lite glad också.. :')
Vill tacka för allt stöd jag fått under de här dagarna. Trodde aldrig att jag hade så många runtomkring mig som faktiskt bryr sig. Tack, tack, tack!! <3 Det betyder sjukt mycket!!
Det är bra att du är stark och strävar efter att vara lycklig! Jag tror inte att Terika hade velat se dig gräva ner dig i ett hål utan heldre fortsätta att vandra vidare. Men i tanken kommer du alltid ha Terika! <3
Jag tänker på er hela tiden, livet är så orättvist ibland :(
Klart att du får rida Athena. Riktigt roligt att du tyckte om henne! :) Kramar
